Det var sommar och solen sken
Vi hade vattenkrig på ängen
och fast jag visste
att jag ingenting ville ha
pirrade magen så där underbart
Du fångade mig och
höll om mig och jag var hel
Just där och då
Ingen annanstans
Jag ville ingenting mer
Men solen gick i moln, min vän
Tillslut spolades sommaren bort
i kallt höstregn, du försvann
När snön föll, vattenkrig
kunde bytas mot snöbollar
var en kopp kaffe mer din kopp av te
Melodin som fjärilarna sjungit i magen
var mer desperata rop
att få fly bort, bort iväg
Och vi försvann
lagom till att våren blommade ut
Nya andetag
Men du var borta, min vän
och jag vaknade ur min dröm
Kommentera