Jag har just anmält mig till bloggutmaningen #Blogg100.
 
Under 100 dagar, med start imorgon 1/3 (eller ja, 101 dagar eftersom jag tjuvstartar idag), ska ett nytt inlägg publiceras varje dag. Och det blir ju väldigt passande att då köra ända fram till en bit in i maj - melanommånaden.
 
Självklart kommer det finnas någon koppling till bloggens ämne, hudcancer, i varje inlägg. Det är det som är själva utmaningen - att komma på något att skriva varje dag. Jag känner att det har blivit alldeles för dåligt uppdaterat det senaste tiden, så därför antar jag den här utmaningen.
 
 
Kom gärna med tips och förslag på vad jag skulle kunna skriva om, så att jag håller motivationen uppe hela perioden. Jag lär behöva hjälp med kreativiteten i början också.
 
 
I onsdags var jag på årets Rådslagsmöte med RCC. Där står en gubbe och säger att de vill "nå ut till allmänheten" och att det är därför vi har blivit ditbjudna.

Jag ser mig runt i rummet. Jag blev ditbjuden förra året genom att någon mejlade mig, som hittat min blogg. Men liksom förra året sänkte jag medelåldern med flera tusen procent (som en efter mötet uttryckte det: vad kul att du kom, du sänkte medelåldern med 18 000 %). Förutom åldern passade jag dock in. Vit kvinna. Japp, majoriteten var kvinnor i 65 års åldern. Det var några enstaka män där och några enstaka män/kvinnor runt 35-40 år. Men alla var vita! Och det kallar de att nå ut till allmänheten!

En kvinna i min samtalsgrupp sa dock att hon bor i Botkyrka och talade för dess befolkning, med majoriteten invandrarbakgrund. Fast hon var ju såklart tvungen att spekulera kring hur dessa "kulturer" skulle resonera kring frågorna vi diskuterade. Frågor som hur RCC ska kunna nå ut till allmänheten och hur man gör cancervården jämlik. Hur man får alla invånare oavsett kulturella skillnader att gå på sina cellprovtagningar och mammografier och liknande.

Jag vet inte riktigt vad vi kom fram till. Bättre och enklare information. Men det måste också vågas pratas om. Cancer. Det där förbannade ordet. Det ska inte avskräcka att höra ordet. Man ska inte undvika provtagningar för att man är rädd att "få cancer", för om det upptäcks cancer på en provtagning så betyder det att du redan har det, att du får behandling i förhoppningsvis tid och att du har så mycket större chans att överleva om du kollar dig i tid!

Jag har frågat syrran en tid nu om hon vill göra sällskap till Brännkyrka någon dag. Idag tyckte jag passade, men hon missförstod tiden och iom iskallt regn blev det bara en snabbvisit istället för att invänta henne.