Nu kommer ett sånt där inlägg som jag helst undviker att skriva. En debatt som jag inte vill lägga mig i. Men ibland så...

Jobbade måndag och tisdag. En äldre kollega kom fram igår och frågade hur jag mådde;  att jag inte såg ut som mig själv. Trött, hängig...

Så blev det rast och ut i friska luften. Solen sken. Efteråt var jag bra mycket piggare om än bara mentalt. 

Var det d-vitaminet som fixade biffen? 

Jag vet inte. Men jag inte hjälpa att det är skönt att sola även om jag bör låta bli.

Kommentera

Publiceras ej