I onsdags var jag på årets Rådslagsmöte med RCC. Där står en gubbe och säger att de vill "nå ut till allmänheten" och att det är därför vi har blivit ditbjudna.
Jag ser mig runt i rummet. Jag blev ditbjuden förra året genom att någon mejlade mig, som hittat min blogg. Men liksom förra året sänkte jag medelåldern med flera tusen procent (som en efter mötet uttryckte det: vad kul att du kom, du sänkte medelåldern med 18 000 %). Förutom åldern passade jag dock in. Vit kvinna. Japp, majoriteten var kvinnor i 65 års åldern. Det var några enstaka män där och några enstaka män/kvinnor runt 35-40 år. Men alla var vita! Och det kallar de att nå ut till allmänheten!
En kvinna i min samtalsgrupp sa dock att hon bor i Botkyrka och talade för dess befolkning, med majoriteten invandrarbakgrund. Fast hon var ju såklart tvungen att spekulera kring hur dessa "kulturer" skulle resonera kring frågorna vi diskuterade. Frågor som hur RCC ska kunna nå ut till allmänheten och hur man gör cancervården jämlik. Hur man får alla invånare oavsett kulturella skillnader att gå på sina cellprovtagningar och mammografier och liknande.
Jag vet inte riktigt vad vi kom fram till. Bättre och enklare information. Men det måste också vågas pratas om. Cancer. Det där förbannade ordet. Det ska inte avskräcka att höra ordet. Man ska inte undvika provtagningar för att man är rädd att "få cancer", för om det upptäcks cancer på en provtagning så betyder det att du redan har det, att du får behandling i förhoppningsvis tid och att du har så mycket större chans att överleva om du kollar dig i tid!
Jag ser mig runt i rummet. Jag blev ditbjuden förra året genom att någon mejlade mig, som hittat min blogg. Men liksom förra året sänkte jag medelåldern med flera tusen procent (som en efter mötet uttryckte det: vad kul att du kom, du sänkte medelåldern med 18 000 %). Förutom åldern passade jag dock in. Vit kvinna. Japp, majoriteten var kvinnor i 65 års åldern. Det var några enstaka män där och några enstaka män/kvinnor runt 35-40 år. Men alla var vita! Och det kallar de att nå ut till allmänheten!
En kvinna i min samtalsgrupp sa dock att hon bor i Botkyrka och talade för dess befolkning, med majoriteten invandrarbakgrund. Fast hon var ju såklart tvungen att spekulera kring hur dessa "kulturer" skulle resonera kring frågorna vi diskuterade. Frågor som hur RCC ska kunna nå ut till allmänheten och hur man gör cancervården jämlik. Hur man får alla invånare oavsett kulturella skillnader att gå på sina cellprovtagningar och mammografier och liknande.
Jag vet inte riktigt vad vi kom fram till. Bättre och enklare information. Men det måste också vågas pratas om. Cancer. Det där förbannade ordet. Det ska inte avskräcka att höra ordet. Man ska inte undvika provtagningar för att man är rädd att "få cancer", för om det upptäcks cancer på en provtagning så betyder det att du redan har det, att du får behandling i förhoppningsvis tid och att du har så mycket större chans att överleva om du kollar dig i tid!
Kommentera